lätt irriterad

Liten respons på Ketsala Vitas försök till provokation.

Tjejer som tror att ett par nya Jimmy Choo-skor ger dem förtur till VIP-rummet lever i en tragisk lollipop-värld.

För mig var det en dag som alla andra. Rosavitt ute trots att det är i slutet av STD-sommaren. Äckliga människor överallt, solbrännan har övergått i hudbehandling på Östermalm, Caffelatten stiger mig till huvudet och sätter fart på mitt genomskinliga blod i hjärtat. Det är en vanlig tisdag eller onsdag eller vad fan det är för dag (minns inte, vem bryr sig liksom!) och jag vinglar nedför Kungsgatan i mina ÄKTA Maria Montezami (omg omg omg) på väg till mitt tråkiga jobb på ett konto (asså jobba på kontor, wtf dudes). Alldeles för många gånger går jag den där vägen. Ner till jobbet, stämplar in, låtsas jobba (facebookar säkert 80% av tiden), stämplar ut.

Men det är inte varje dag jag ser 50-60 uppspacklade tjejer och allmänt Ösertmalm-patrask stå och hänga på låset till Hennes & Mauritz i väntan på Shiatzy Chens begränsade kollektion! Jag saktar omedelbart ned min takt så jag inte snubblar över min egen läpp! Skitsamma om jag blir sen till jobbet (facebookar ju bara). Jag får absolut inte missa denna möjlighet!

H&M kö

Spänner mina iskalla ögon i en tjej. Hon är helt i trans, rör sig knappt, hennes ansikte är likblekt. Kanske av hennes randiga COS-tröja. Kanske av dålig hygienrutin mellan hennes ben som 12 killar på Sturehof använt alltför mycket. Hur länge har hon stått där i sina festkläder? Herregud, H&M öppnar ju inte förrän i november. Har hon ätit  en enda vitamintablett sen H&M tillkännagav årets designer? Är hon befläckad av gonorré? Har hon någon mamma och pappa?

Tankarna snurrar i mitt huvud så det är inget nytt. Hon ser rädd ut, som om tjejen i fåtöljen framför henne – hon som luktar spya eller om det är insmetade räkor i håret eller något slags exklusivt schampo – kanske på något magiskt sätt skulle lyckas roffa åt sig den här inbillade ”inbördes beundran”-kollektionen före henne.

Ja, nya H&M-kollektionen är nya D. Guetta, räkor och vitt vin (jag vaskade 7 flaskor igår, hah!). Det vet alla. Så småningom släpar jag mig till kontoret. Och påminns om alla dem som aldrig skulle få för sig att köpa ett H&M-plagg. Det är faktiskt dåliga kläder som tjejer som inte har några pengar skaffar. Jag å andra sidan är SKITSNYGG i min Matthew Williamson-jacka, American Apparel-leggings. Finns inget mer trendy än jag. Jag köar inte på krogen eftersom jag tar hand om vakterna, mataffären inte heller eftersom jag utnyttjar en manlig kompis till det (han är kär i mig, men jag spelar bara på hans känslor). Jag köar helt enkelt inte in lie! Det där korta ordet ”köa” existerar inte helt enkelt i mitt snurriga huvud. Och jag skulle ALDRIG få för mig att köa överhuvudtaget.

Men jag är i och för sig lika besatt av Paris catwalks och alla FIIINA kläder där som underklass-tjejerna utanför H&M-butiken. Jag påminns om mina sköna tjejkompisar där vi tävlar om vem som har dyrast parfym på oss och highfivar på ett litet tjejigt sätt när jag drar fram de senaste Dolce Gabana-glajorna jag tjackade i New York häromveckan.

Jag tror på fullt allvar att om man har de finaste kläderna, vara lite över alla andra, så löser jag faktiskt alla världens problem, till och med oljekrisen i Nigerias delta. Man kan nästan säga att jag är reinkarnerad i massa fina kläder (vilket sjukt mindfuck) !

Lika enkelt som att dra en lina K på en spegel så kommer jag att väcka nytt liv i marknaden igen. Tänk vad alla kommer ha det bra när de känner att de känner lukten av mig i deras kläder. Alla kommer att räddas, till och med underklass-brudarna utanför H&M! Det är episkt och det är good times och framförallt så får jag pengar!

För går man på en det med en tjej som jag ser man inte hjärtan i mina ögon, man ser dollar-tecken. Det är det som är det väsentliga och bara fina flickor som jag fattar att det är jättesexigt med pengar.

Pengar är faktiskt sexigt och det är det som Paris har fattat, att mina attiraljer och högt skurna kjolar ger mig förtur i krogkön (blowjobs funkar ju också så klart, vet ju alla). Jag skrattar åt småflickorna på Kungsgatan. Jag säger ”ge mig allt i baren, killen där borta bjuder mig hela kvällen, sen går jag hem utan han!” och så skulle jag skratta rått en gång till och gnida mig mot nästa backslick-stekare.

Men jag vet varför inte jag skrattar egentligen, måste vara förvirrad i huvudet nu igen, för det är inte mycket som skiljer stekaren mot börsdagen. De har båda pengar på något sätt och lyckligtvis nog, förvandlats till vår tids sugardaddys. Jag lever i en slags verklighet. Champagne, vaskningar, Båstad och Stureplan är vad som gäller för mig.

Jag har inga som helst problem med H&M’s kläder förutom att de är kassa och fula. Jag skiter i om H&M signar designers för att haussa upp ett budgetmärke, sånt får man ju räkna med, det ska man inte gnälla över.

Jag vill helst ligga med mina kläder dygnet runt men de blir ju skrynkliga vilket är synd och sitter helst och speglar mig mellan benen för att bevittna konsekvenserna av mina senaste erövringar.

Att ligga i solen en ljummen STD-sommar och ge min söta murra en solbränna som heter duga är livet, universum och allting.

Eller som man säger på internet: n00bs FTW!

See what I did there?