DN.se gör en slags ”första året med IPRED-lagen”-sammanfattning som visar argument från båda lägren, om man nu kan kalla det för läger; de som är för och de som är lite mer emot. Att IPRED-lagen är en snårig lag som uppenbarligen går stick i stäv med andra lagar, både inhemska och EU-lagar gör det hela lite knepigare.

Det är en klar besvikelse att det tagit så lång tid; ännu har vi inte sett de resultat i domstolarna som vi hade räknat med. Men det beror på att det här är nytt och svårt och ska hanteras seriöst. Vi tror att det kommer att gå fortare när det första ärendet är avgjort – när domstolarna satt reglerna, säger exempelvis Lars Gustafsson, vd på Ifpi som är skivbolagens branschorganisation.

Hur kan det ta över ett år med ett prejudicerande fall? Det första ”de” gjorde var att ansöka om uppgifter hos operatören Ephone. De satte sig på tvären som ledde till tingsrätten som ledde till hovrätten som nu hamnar i nån slags EU-domstol. Bara det här borde tyda på att något är gravt fel med implementeringen av lagen. Jag skrev tidigare ett inlägg om Ephone bland andra företag som stretar mot IPRED.

Netnod mäter lite diverse dataflöden i landet och av någon anledning användes tappningen av datatrafiken efter att IPRED infördes som ett slagträ och förespråkarna påstod att ”nu har vi minsann visat piraterna!”. Dock säger netnods VD rakt ut att man inte alls ska använda den här statistiken som ett slags argument. Dock kan man se trender, men mitt resonmenag här är i princip att folk blev lite försiktiga första perioden för att se hur medieindustrin skulle använd lagen. En naturlig respons, lika naturligt som att man inte ställer sig under duschen och drar på vattnet på en gång. Man står utanför och känner med fingret innan man ger sig in i vattenstrålarna då de blivit tillräckligt varma.

Trafiken varierar över året. Dessutom är stor del av trafiken inte svensk – och svensk trafik passerar samtidigt i utlandet. Operatörerna kan också utbyta trafik direkt mellan varandra, säger Kurt Erik Lindqvist, vd på Netnod.

Konsekvensen är att fler och fler göra med anonymseringstjänster istället och huruvida det är bra eller dåligt kan man diskutera till leda. En konsekvens att grövre brottslighet blir svårare att spåra och upptäcka enligt Måns Svensson, doktor i rättssociologi vid Lunds universitet.

Lars Gustafsson vid Ifpi fortsätter att hota allmänheten och säger:

Vi samlar kontinuerligt in bevisning som vi inte utnyttjar. Ett gott råd är att betala, det finns ingen anledning att använda olagliga alternativ

Om de nu är så kaxiga och säger att de har massa bevisning de inte utnyttjar, varför inte göra ett mass-anmälningar mot, säg 50 personer på samma dag? Så länge man hotar med tomma ord så händer ingenting. Ingen bryr sig och fortsätter i vanlig ord. Ifpi måste göra verklighet av sina hot för att verkligen hota/skrämma allmänheten. Det är ungefär som att man inte kör alldeles för fort på vägarna, för man vet att polisen faktiskt genomför kontroller och man kan åka dit. Det finns en reell chans, chansen är inte stor men den finns där. Samma resonemang måste Ifpi föra och börja faktiskt statuera exempel.